.......................................................................................................................

En dag efter lite vin och tjöt i solskenet ställde vi oss i kön utanför Slottsskogen. Kajsa var med.

 

Jag och Snibben var också där. 

 

OCH HÅKAN med band! Första gången på tre långa år (tänkte jag skriva men sen kom jag på att det bara var två år sen)

 

Skyltar fanns till de viktigaste ställena: Gullbergs kaj, Andra lång och Dåliga gatan. Elvis, Evert Taube och Charlie Chaplin lurade i krokarna. 

 

Hej folket. 

 

 

 

Som vanligt var nånting på vift och i det här fallet mitt minneskort så jag kunde INTE ta några tuffa bilder på det strålande bandet som spelade för mig och min bror och 748 andra på Pustervik en kväll i förra veckan. Men då slipper man vara fastklistrad vid den åtminstone. Lyckades plocka med mig en spellista också, hurra! Lägger till den i samlingen av konsertfynd med Hives-plektrum och Teddybears-trumpinne. Local natives ++++

 

Igår kväll var det spelningsdags igen! Vad bättre kan man spendera en regnig torsdagskväll i november med? Wild Nothing spelade för oss på favoritstället Pustervik. Fett fett fett. 

 

Nu väntar en fredag i spontanitetens tecken, aldrig fel.  

Fina, fina Beirut. Hann bara se tjugo minuter tyvärr på grund av dåligt lagd spelschema och jag tänkte att jag redan sett dem en gång innan och så vidare. Extremt lycklig blev jag då att sista låten vi fick höra innan vi var tvungna att gå var Elephant Gun som är en av mina absolut bästa låtar någonsin, alla kategorier!

Soligt häng i Victoria Park. I högsta grad nöjda att det inte var som det är i Sverige, att man måste stanna med sin öl i öltältet.

The Vaccines! Så himla peppigt och bra.

Festivalglädje och så vidare.

Alex Kapranos är nog bland de coolaste jag vet.

Ösregnade under Franz Ferdinand men det gjorde inte så mycket. Fet nostalgitripp och sjukt bra konsert överlag.

De gick loss på trummorna en liten stund.

Sjukt fin dag.

Minns inte ens senast jag var så här pepp på en ny film!

Från förrförra gången jag såg dem. Men ändå.

Då när man inser att man har alldeles för många små Spotify-listor och försöker men inte vill ta bort någon för de är lite som minnen av en viss period och det är låtar man inte ens vill lyssna på just nu men som ändå inte får glömmas bort och som inte får ändras utan ska vara precis som dem är.

Och när man vägrar stänga av bilen förrän låten är slut även om klockan är lika med sent och man bara vill in i huset. ocd-varning.

En augustidag i Oslo.

Jag och bror skulle på konsert på Rockefeller Centrum. Vi gick in genom fel ingång, och kunde tack vare det höra på soundchecket med You Can't Hold the Hand of a Rock'n'roll Man på andra sidan väggen. Fint.

Will Sheff, vår favoritperson.

när det plötsligt har hänt! lite som ett töcken, känns oklart att vi ens var där på riktigt.

 

tisdag: åkte med tåg till herrljunga som blev försenat så vi missade anslutningen och kom fram till borlänge elva på kvällen istället för sju. vi gick ner till stan och kollade på the lance som spelade på s2. efter det gick vi tillbaks till campingen och hängde med en massa bekanta tills det började regna vid fyra-halvfemtiden och alla sprang till sina tält.




onsdag: dan efter var det lite blött men inte allför farligt. vi vilade i tältet på dan och käkade sen köttfärssås & spaghetti. därefter såg vi på carl norén. sen såg vi det mest amazing man kan tänka sig - julian casablancas. kändes aningen surrealistiskt att se honom i verkligheten. han var verkligen minst lika cool som man kunnat tänka sig. han var rolig och skojade en massa och verkade så uppriktigt glad att han var här och att vi var där och så vidare. han spelade dessutom tre strokes-låtar varav två är mina absoluta favoritlåtar från den skiva jag anser vara universums mest geniala skiva genom tiderna. barely legal och hard to explain från is this it. lyckan var total. det började ösregna också och då hällde han ett glas vatten över sig i medlidande. sen gick han ut bland publiken och jag får typ ont i magen av att jag inte var längst fram på just den konserten när vi senare hade stängselplats på hela fem andra konserter. inte okej nånstans. jag måste helt enkelt se igen. hur som helst, stannade vi kvar vid fantasia-scenen och inväntade mika som bjöd på en mycket glädjefull konsert. vi gick sen tillbaks till campingen, fler vänner hade kommit och vi camphängde. jag, jenny, jimmy, alex & ted gick sen en sväng till thomas di leva men vi missade tyvärr allt utom sista låten som var en cover på neil youngs keep on rocking in the free world. sen gick vi tillbaks, festade tills det blev för kallt, och då klämde vi in oss i ett tält och lyssnade på hoffmaestro. sen gick vi och la oss typ fem.





torsdag: jag, jenny, jimmy, micke & rebecca bestämde oss för att pizza skulle bli en bra frukost och det var det också. note to self: haga pizzeria har goda pizzor. sen gick de andra tillbaks till campingen fast jag och jenny gick till festivalområdet där hoffmaestro snart skulle börja. konserten var väl ok men det var väldigt knuffigt i publiken. bäst var ju sista låten, the storm, när de uppmanade publiken att omväxlande springa till vänster och höger. det var nåt nytt! efter det hängde jag och jenny med micke och jimmy lite i väntan på vampire weekend. devendra banhart spelade och var mysig. vi hamnade sen på stängselplats vid vampire weekend även om man kunde önskat en lite bättre vinkel. de var bra men inte lika bra som på way out west. men såklart roligt att se dem igen, så mycket som vi peppat. sen gick vi direkt över till the kooks som också var jättebra, fast vi var alldeles för långt bak känner jag. störde mig en massa på konsertbesökarna där också så jag hade lite svårt att fokusera på de viktiga - the kooks. höll på att dö när jag hörde att de spelade början av seaside, men sen morphade den in i see the sun istället. det kändes väldigt onödigt. efter kooks stannade vi kvar vid scenen och fick stängselplats inför robyn, hon var bra. vi gick efter konserten hem till vårt tält och sov i någon timme eller två och gick sen upp för partajande med våra campvänner. de hade det mysigt med gitarr och sång. vi bjöd på kanelknäckebröd och chorizoost i utbyte mot ett lasersvärd. sen var det faktiskt varmt på morgonkvisten, så vi gick inte och la oss förrän typ halv sju.











fredag: vi tog det lugnt på förmiddagen, laddade mobiler/kamerabatteri och tog oss en välbehövlig kall dusch. käkade lite thaimat på festivalområdet och såg sen på lily allen. spejade och fick syn på min bror lite längre bort i publiken. det blev dock märkligt nog att vi aldrig sågs på festivalen trots att vi försökte arrangera det. efter lily allen hängde vi kvar vid scenen och paxade de allra tveklöst bästa platserna på the hives. totalpepp. vi passade platserna medan vi även nu var och en gick och kollade en stund på patti smith. på hives-konserten var det helt sjukt, alla knödde som galningar verkligen, mer än jag nånsin varit med om förut. det var typ 10-15 som fick tas ur publiken precis bakom oss och de frågade oss flera gånger men vi sa NEJJJJ såklart. the hives var helt underbara. bästa konserten på festivalen definitivt. pelle var helt underbar. en sak som är helt jävla sjuk är att han tittade på mig och jenny som stod där längst fram och gav oss en slängkyss. vi träffades ju för bara två veckor sen och sa att vi skulle till peace & love och det. helt galet. efter konserten försökte vi hämta oss även om det var lite svårt. vi hängde vid campingen, hällde i oss lite för mycket vin och återvände till festivalområdet vid 01 för miike snow-konserten. såg the ark på vägen och vid miike snow hängde vi på några killar som satt siktet på att komma långt fram i publiken. sagt och gjort. efter konserten hängde lite, fick oss indianstreck på kinderna av jessica. kanon. sov sen vid typ fyra.






lördag: denna dag var det sinnessjukt varmt så vi stack till den närbelägna parken och chillade i skuggan i några timmar. vi käkade pannkakor. såg lite på roky erickson+okkervil river, därefter lite hur högt. sen ställde vi oss i den långa kön och köpte ben & jerry's glass. vi njöt av den till en fin video p&l hade fixat där en massa besökare sjöng give peace a chance. sen ställde vi oss på plats vid stängslet för att köa till sista viktiga konserten. som vanligt gjorde johnossi en inte besviken. femte gången var det jag såg dem och de var grymma, även om de är ännu bättre på egna konserter. efter det mötte vi upp jimmy, alex & micke och inväntade mando diao. vi såg på dem från en del avstånd. de var bra, och de spelade mr moon! mycket coolt. sen tittade vi lite på john fogerty. efter det gick vi på två låtar med elin ruth sigvardsson och begav oss sen raskt vidare till shout out louds. väl där insåg jag att jag inte hade min kamera med mig. tänkte mest "bajs bajs bajs" när jag återvände till elin ruth sigvardsson först. där var den inte. insåg att jag måste ha glömt den på john fogerty. alltså en stor gräsplätt där ungefär 20000 personer står utan några riktiga riktmärken. vi jämförde iaf vinkeln på scenen mot jennys kamera när hon tagit bilder på john fogerty. sen upptäckte jag en liten kille med grön tröja som satt på sin faders (?) axlar och jag kom ihåg att jag sett honom när vi varit där innan. vi letade febrilt och en man såg att vi letade och frågade om vi letade efter en kamera. han pekade på två tanter framför och meddelade att de hade den. lyckliga fick vi tillbaks den och de var supertrevliga till råga på allt. sån otrolig tur man kan ha ibland. vi gick tillbaks till shout out louds, diggade musiken. mycket bra. efter det gick vi och köpte grillspett, gööött. jay-z hade börjat spela men vi tänkte att 1) vi har redan sett honom 2) ändå lite länge att se på en artist man inte riktigt gillar i 2 h och 3) vi är hungriga. men sen såg vi honom den sista halvtimmen, och han var mycket bra! forever young var ju grymt coolt, när han tog upp två randoms från publiken som fick sjunga låten. gillas. vi återvände till campingen och var lite i valet och kvalet hur vi skulle göra nu, men eftersom våra vänner alla skulle upp tidigt och köra så gick vi också och la oss.










söndag: gick upp halv sju och packade ihop tältet och allt. festivalbussen körde ner folk till resecentrum för en tjuga. vi kom fram och fick reda på att tåget skulle gå 10.18 fast vi trodde det skulle gå 09.30. nåväl bättre senare än tidigare. vi köpte lite frukost och väntade på perrongen. vi åkte lovetrain som är ett specialtåg direkt från borlänge till göteborg så det var gött att slippa tänka på byten. sov istället. i göteborg hämtade mina föräldrar oss och sen kom vi hem och SOV MER. nom nom nom. slut.

kort och gott: mycket bra festival! kommer sakna. känns som det var lite inofficiellt indiantema för vår del åtminstone. julian hade en ascool fjäder i håret, alla gick runt och vrålade "DO YOU WANT TO BE AN INDIAN? CHRAA CHRAA INDIAN!" á la hoffmaestro, och jag och jenny fick av jessica en fjäder på onsdagen och indianstreck på kinderna på fredagen. nu är jag totalpepp på att köpa bohemiska saker när vi åker till berlin imorgon.