strangers in this world, we are.

Idag är det första advent. Normalt sett, en väldigt mysig dag. Idag saknades dock frihet att göra vad man vill och även dessvärre julmust. Istället blev det plugg, plugg, plugg. Som vanligt. Suck. 186 dagar till studenten.

Idag var det sea-tema på favoritlåtarna ter det sig som.
Jaymay - Sea Green See Blue
Neutral Milk Hotel - In the Aeroplane Over The Sea

pepparkaksdeg.

Jag är helt överöst av naturkunskap! Det känns väldigt främmande. Och ett ord som fastnade alldeles särskilt var ordet artrik. Det lät väldigt roligt på något vis och jag vet inte riktigt hur det kommer sig. Typ en hybrid mellan namnen Artur och Fredrik. Exempel på att mina tankegångar brukar vara tämligen random... Och jag har börjat göra sådana tre punkter! "..." Jag brukar inte ens gilla när folk gör sådana, och nu gör jag dem själv? Vem vet, snart börjar jag väl med :P-smileyn... (Och ja, där kom punkterna igen)

Teneriffa!

Idag lyssnar vi hur som helst på superstora mängder av underbart bra musik. Hela Foals skiva Antidotes. Och massa versioner av Please Please Please Let Me Get What I Want (som den här orginalversionen, men även den här och den här till exempel). Sen lyssnar vi på Regina Spektor mycket. Och inser att favoritlåtarna heter Summer in the City, Better, That Time och Us. Och Vampire Weekend för de är helt sanslöst bra. Och gör en glad. Och dem blir man verkligen aldrig trött på. Campus är nog kanske allra bäst. Och Mansard Roof.

Sen ser vi på sånt här som videon nedanför. Det är klipp som detta som räddar skoldagarna. Och får en att vilja sitt på en pub i Paris samtidigt som Vampire Weekend råkar traska in och river av Walcott och One/Blake's got a new face. Riktigt grymt!

blinkblink.

Dagen börjar med att jag får ett sms som jag vaknar av. Visar sig att jag vaknat två minuter efter jag borde ha kört iväg till skolan. Stressad och förvånad då jag inte brukar försova mig fick jag genomföra de essentiella grejerna, ja såsom klädpåtagning, och sedan rusade jag iväg och körde snabbt, ofixad in mot staden. Får sedan ett meddelande när 80 % av färden är genomförd, när jag började få hopp om att jag kanske ändå hinner och bara blir cirka fem minuter sen tack vare (eller på grund av) min något höga hastighet, men i meddelandet står det att första lektionen är inställd, och allt alltså är helt i onödan. Härlig morgon! Dagen består i övrigt av en två timmar lång lektion av filosofi med en fruktansvärt konstig lärare där man inte fattar någonting. Morgondagen kommer också den bara bestå av en filosofilektion. Känns helt onödigt men ändå viktigt, eftersom vår lärare tydligen går mest på närvaron på "timmarne" som han kallar dem. Nej inte timmarna. Timmarne.

För övrigt kommer här en hyllning till alla blink-kort. Jag är personligen en känd kortblinkare. Här är en sammanfattning av lite olika fina blinkningar under det senaste året (haha)
En trippel!Trippel igen!

i can feel it coming.

Världens bästa Vampire Weekend släpper ju ny skiva runt 11 eller om det var 12 januari. Smakprov = underbar video till nya singeln COUSINS!

Älskar den!

PS. Den här låten som de spelade på Way Out West nötar jag och Jenny redan lite grann och sjunger i skolkorridorerna, den är också något som gör att man längtar till släppet extraextramycket! (Och jag tror jag skymtar min röda regnjacka där framme i videon också, hihi) Låten är väldigt rolig och jag minns lyckan jag nog alltid kommer att förknippa den här låten med när vi hörde den första gången i regnet live, haha.

som växte i takt med himlen.

Här har vi den! Den bästa konsertbilden jag någonsin tagit, tror jag. Något redigerat dock, som synes. Men den innefattar allt känner jag. Glädje, konfetti, utsträckta händer, vakter, strålkastare, plakat och Håkan.

Way Out West.

Bästa Håkanlåten i mitt tycke heter En Midsommarnattsdröm.

they say it's harry's birthday.

De senaste tre veckorna har varit så sjukt pluggiga så jag vet inte vad. Imorgon har vi prov igen, men sen är veckan därpå mirakulöst nog helt fri från prov. Jag orkar dock inte med att plugga till imorgon, dumt men vad göra när man är alldeles trött. I övrigt är min helg ganska så fullpackad. På fredag ska jag, Anna och Jenny nog ut och dance the night away och på lördag har vi i klassen öppet hus för niorna på dagen, och sen ska jag och Jenny (och Elin tror jag?) till Göteborg, och lyckas hinna med lite shopping innan bio (ja, vi ska se vampyrfilmen del två). På söndag ska jag med sällskap av fyra tjejer sätta oss i en bil och dra till Ullared! Hoho. Jag har bara varit där en gång, i typ en halvtimme när vi var på förbivägen, hem från Skoewne. Men nu ska vi checka allt som finns där att erbjuda.

Ikväll lyssnar vi på finfinfina Okkervil River och grämer oss över att de spelade samtidigt som Franz Ferdinand och därmed missades på Way Out West 2008.

well i just had to laugh.

Häromdagen fyllde jag ju år. Den bästaste presenten av alla måste ha varit mitt munspel! Jag kan ännu inte lyckas frammana varken någon Bob Dylan-låt eller någon Beatles-låt, men för varje gång jag provar låter det åtminstone lite mer kontrollerat. Jag insåg också att det ju var ett av mina nyårslöften. Att jag skulle börja spela munspel. Alltså - check! Dessutom skulle jag använda mer hårspray. Check igen. Till sist var min målsättning att bli grym på gitarr och det är kanske lite fel att säga att jag blivit grym... Men jag är nöjd! Jag kan spela lite Blackbird iallafall.

Den här veckan ska jag börja med tre nya ämnen i skolan. Marknadsföring, Filosofi A och Psykologi B. Inte så superpeppad, men men. En fin grej är också att jag klippte lite lugg idag, det var visst inte helt bortkastat att jag gick frisör i några månader. Hur som helst, nu, back to the beloved Himlagott-te i min Turtlesmugg!

christ, you know it ain't easy.

Är plötsligt väldigt trött på allt Internet-stuff. Sen så verkar jag ha blivit sjuk, inte kul. Och imorgon är det 200 dagar kvar till studenten.

Efter utbildningsmässan i fredags har jag kommit fram att det vore kul att plugga språk nånstans i ett halvår eller ett år. Engelska i England/Australien/USA/Kanada, eller alternativt spanska i Barcelona/Madrid. Men vi får väl se. Pengar begränsar mycket, men samtidigt är det nog värt det!


we're gonna have a good time.

Ja, just nu är livet... helt okej! Igår avslutades kursen företagsekonomi B med ett gigantiskt prov men det gick nog bra. Solen sken i morse för första gången på länge. Jag är officiellt en nittonåring. Nikolai i The Strokes är officiellt en trettioettåring. Jag ska till Göteborg på utbildningsmässa om någon timme.

Vill du se fragment ur mina senaste dagar så är det helt enkelt här du ska kolla. Jag kan utlova spännande saker som Jysk-besök (i alla fall några sekunder), speedade bilturer, våffelsmet, smygfilmande och försök till att prata skånska. Det här är antagligen en ganska ointresserant film, men... whatever! Varsågod:

A Day In The Life (eller okej flera dagar) from Linnea Nilsson on Vimeo.


the sky could be blue, i don't mind.

Idag bestämde jag mig för att lyssna på Coldplays live-skiva Left Right Left Right Left på vägen in till skolan. Alla som gick och såg dem på deras turné fick inte bara bevittna en helt awesome konsert, utan fick även utdelat en sådan skiva gratis utanför arenan, som i vårat fall var Wembley Stadium. Väldigt generöst måste jag säga! Tror Jenny råkade ta typ dubbelt så många som hon behövde till oss som var där, så det var inte så bra ordning kanske, hehe. Hur som helst är ju Coldplay troligtvis det största live-bandet just nu och att bara lyssna på allt jubel och handklappningar och underbara låtar framkallade en hel del rysningar och tillbakablickar till den 18 september i år under min bilfärd.

Nu är det så att jag tyvärr inte tog med kameran under den fina konserten, men som tur är har jag fått Jennys bilder! De är tagna med en mobilkamera så kvaliten skulle ju kanske kunna vara bättre, men whatever. Det är känslan som räknas!

Utanför, efter konserten! Tog ett tag att ta sig fram vill jag lova...

Och jag måste bara visa en av mina favoritlåtar/videos med dem just nu! Och ignorera att det är spanska undertexter, haha. Det var svårt att hitta någon video som hade rätt längd, alltså lika lång som låten! Annars fanns en massa videor där det var en massa tid i slutet av videon utan nån musik. Det låter konstigt men ja. Håll till godo hur som helst! STRAWBERRY SWIIING.

november.


Just nu känns allt ungefär som vädret utanför ser ut. Lite tråkigt. Jag tog mig en inofficiell studiedag idag, ganska så välbehövligt.

hela världen är så underbar och så vidare.

Woho! På en typisk tråkig söndag (jag typ hatar söndagar, helt meningslösa) med vetskapen om att det ska bli en tidig morgon och ny jobbig vecka med massa plugg dagen efter kommer som tur var lite glädjande besked. Två stycken tämligen eminenta artister ska nämligen besöka den tämligen eminenta staden Göteborg! (en sidenote är även att jag som synes blivit besatt av ordet 'tämligen') 11 december kommer Regina Spektor till Lisebergshallen och 15 februari kommer Adam Green (titta!) till Parken. Hur gött som helst! Jag tror det är lösningen till hur man överlever vintern (om man inte kan gå i ide) - en massa musik, lite fina kläder och gott te kanske (sen England är jag addicted).

Och kan man tänka sig! Båda dessa artister har ju faktiskt en koppling till världens bästa Strokes! De har turnerat tillsammans. Bara det får mig att vilja se dem, haha. Nej men Regina Spektor har ju till och med spelat in en riktigt bra låt tillsammans med dem - Modern Girls & Old Fashion Men.

yeah yeah yeah.

Släktkalas tidigare idag och nu pluggar jag officiellt sett företagsekonomi, men jag orkar inte riktigt så jag gör andra saker egentligen. Lyssnar på Beatles. Sie Liebt Dich, deras tyska översättning av She Loves You kom just upp, haha. Jag blir alltid så lycklig när jag hör den eller Komm Gib Mir Deine Hand. ♥


be thankful i don't take it all.

Tog just en titt på de 9405 bilder som samsas i min lilla minnesfattiga dator (och ja, det var ett heldagsprojekt och ja, jag önskar mig ett externt minne och nej, jag är inte så bra på att gallra). Jag hittade lite godbitar.

Lycka och konfetti (som ju går hand i hand) på Way Out West 2009.
Blåa blommor på Skaftö.

Av någon outgrundlig anledning finns det kor, utan stängsel, mitt i Cambridge.

inlägg tillägnat snygg-julian.


torsdagsmusik.

Bra saker att lyssna på:

Black Lips - Bad Kids (spotify | youtube)
Crystal Castles - Crimewave (spotify | youtube)
Neutral Milk Hotel - In The Aeroplane Over The Sea (spotify | youtube)
The Kinks - Strangers (spotify | youtube)
Blitzen Trapper - Furr (spotify | youtube)
Bloc Party - Banquet (spotify | youtube)
Regina Spektor - Us (spotify | youtube)
The Smiths - Please Please Please Let Me Get What I Want (spotify | youtube)
Klaxons - As Above So Below (spotify | youtube)
Patrick Wolf - The Magic Position (spotify | youtube)
Julian Casablancas - 4 Chords of the Apocalypse (spotify | youtube)

borlängeabstinens.

De senaste dagarna har jag haft en svår Peace & Love-abstinens. Jag tror att jag helt enkelt måste dit även nästa år. Tror jag kör på samma grej, att jobba som volontär, och håller tummarna för att det blir under temadagarna även nästa år. Att få samma jobb som förra året som inhoppande jour inom artistservice igen, vore ju drömmen. Väldigt fint helt enkelt.

Tänk att få stå i en svettig och trängandes publik och störa sig på vakterna som alltid är i vägen ♥

teddybears i linnétältet.

Första skoldagen efter höstlovet innebar en tämligen otrevlig upptäckt; att jag har väldigt mycket att göra framöver. Eftermiddagen har ägnats åt hinduismen, underbart. Och i rådande brist på planerade resor i stil med England eller konserter, ja då får jag väl glädja mig åt de små sakerna, som att se lite avsnitt av underbara serier som Dexter, som att njuta av i alla fall en sovmorgon i veckan, som att köpa ett par fina skor. Och som synes övar jag diskret på lite retoriska grepp, som tretal. Har nämligen ett stort tal om en vecka (!) som del av det nationella provet i Svenska B eller om det kanske är C. Lägg på lite naturkunskap, projektarbete och ett avgörande, långtråkigt och helt gigantiskt företagsekonomiprov så har ni mina två närmsta veckor i ett nötskal. Att de inte tar hänsyn till födelsedagar alltså! Sanslöst säger jag! Dålig stil! Hehe nejdå, skojade bara. (Elleeeer...? Moaha)

PS. Tack vare den fina filmen 500 days of Summers underbara soundtrack har jag nu äntligen öppnat ögonen för The Smiths, och jag känner att det nog var på tiden.

but this feels so unnatural, peter gabriel too.

Jag tänkte häromdagen tillbaks på en väldigt fin dag i somras, nämligen den 15 augusti. Det var den andra, tillika sista dagen på Way Out West i bästaste Göteborg och det amerikanska trallvänliga bandet Vampire Weekend spelade. Kanhända att det här är den bästa konserten jag varit på i år. Eller, det var den bästa konsertupplevelsen snarare, om man ska vara precis. För de kanske inte var de bästa uppträdarna som jag hade sett i år, men jag var gladast och tyckte det var den roligaste konserten, vilket ju ändå är viktigast. Så trots att det regnade var det en fin timme, där mitt på dagen, i en regnjackeprydd publik. Jag gillade speciellt hur publiken sjöng med överallt, till exempel när sångaren oooh-ar i falsett i en av deras kändaste låtar, Cape Cod Kwassa Kwassa, under flertalet sekunder. Mycket komiskt att då höra en massa folk (inkl mig) som inte riktigt kan sjunga så, men ändå försöker!

Förväntansfull publik bakåt.
Sångaren och den underbara trummisen (kolla bara på hans min) framåt.

Det var en väldigt behaglig konsert där man kunde hoppa i lugn och ro utan alla dessa smärtsamma armbågar och störande moment. Vi stod långt fram, sångaren Ezra hade Wayfarers (trots solbristen) och de spelade alla gamla men även nya låtar. Allt var underbart och jag vill tillbaks.

RSS 2.0