Albufeira
Del två av Portugal-resan spenderades efter en tre timmars tågresa genom landet i en mer klassisk turistort på södra kusten vid namn Albufeira. Fyllt av mestadels brittiska turister, så det kändes lite som hemma nästan. Linn hörde en svensk yttra ordet 'flamingo-varning' till en annan så vi vet att det iallafall fanns två andra svenskar där. Vår vistelse här bestod mestadels av strandhäng under dagen och galendans på natten. Bra så.
Och ja, efter en vecka tillbaka på konditoriet kan jag konstatera att livet under en semester är bättre.
Efter en händelserik första utekväll på kusten, svettiga men lyckliga inombords framför en tveksam vägg.
Klassisk strand.
Spenderade massa pengar på krämiga pastarätter och grillat kött och vinho verde men det kunde det ju vara värt!
Inkastare bjöd oss på gratis shots så vi följde med till barerna bara för att smyga ut så fort kusten var klar och vidare i natten i jakt på nya äventyr.
Besökarna på Patcha bar (mest spännande klubben) vecka 29, 2012: vi, Gustaf Skarsgård-kopian, killen som tog kort på sig med alla han inte ens kände inne på klubben så det skulle kunna synas på bilden hur crazy fun de hade på sin semester och alla människor de träffade, surfarkillar från Porto med solblekta luggar, obehagliga medelåldersmannen som spenderade sin tid helt stillastående med en drink i handen ständigt i närheten av valfri snygg tjej hälften av hans ålder, omkringhånglandes Liverpoolianer och annat löst folk.
"Vem behöver sömn?" tänkte vi när vi prioriterade solljuset
Strandcamp. Här trivdes vi oförskämt bra.
Veckans regel: En glass om dagen. När vi glömde fick vi äta två nästa dag.
Och ja, efter en vecka tillbaka på konditoriet kan jag konstatera att livet under en semester är bättre.
Lissabon
Ett axplock av tusen miljarder tagna bilder från våra tre första dagar i Portugal:
Bytte ut ett kallt och grått London mot ett rekordvarmt Lissabon, som mätte mellan trettiofem och fyrtio grader de dagar vi var där. Hade lite glömt hela det där konceptet med värme.
Feira Da Ladra a.k.a. Tjuvarnas marknad
Mina fina resecomrades stannade till för lite numera klassisk väggposering.
Lol-Terror.
Kvälls-Lissabon i närheten av Bairro Alto var så mysigt att man inte riktigt visste var man skulle ta vägen. Till tonerna av Kill Bills ledmotiv av spexiga gatumusikanter.
Ljumna kvällar med girlanger, lite för billiga mojitos och gatufest fast det bara var tisdag eller så.
Konverserandes med gulliga brasilianare med frågetecken på halsen och Lissabon-infödingar som ville övertyga oss om att Lissabon var bättre än den skumma ghetto-delen där vi förstås bodde. Ja det var det.
Fin stad.
holiday, oh a holiday
Ja, vad tusan. Säger hejdå till Regnland för en vecka och OI OI PORTUGAL!
känglycka =
Idag köpte jag och Joakim varsitt par Dr Martens! Fett nöjda är vi.spexigaste bandet
PRIDE
Sekunderna innan Snibben häller vodka på min haka
Snibben pratade lite med poliserna och försökte reda ut det där lilla faktumet att han hade blivit bestulen på två kreditkort, körkort och Oyster
Ringde till Nordea för att spärra lite kort, när det var klart avslutar han med "Fan vad gött, tack som fan, då festar vi vidare!"
Utekväll måste alltid alltid avslutas med Subway. Såna är reglerna.
clapham common:
och vi ramlade in på nåt diskotek -
Dans tills benen gick av med lite fina brittiska/irländska/tyska jobbmates följt av en miljard chicken mcnuggets och en inte alls väl uttänkt resrutt hem. Klassisk lördagnatt.
ledig lördag.
Fyndade tjusig kavaj och tre värda böcker för totalt £6 i charity shops i Dalston följt av lite häng på gräsplätt i Shoreditch. Fint!
