.......................................................................................................................

Jag tänkte häromdagen tillbaks på en väldigt fin dag i somras, nämligen den 15 augusti. Det var den andra, tillika sista dagen på Way Out West i bästaste Göteborg och det amerikanska trallvänliga bandet Vampire Weekend spelade. Kanhända att det här är den bästa konserten jag varit på i år. Eller, det var den bästa konsertupplevelsen snarare, om man ska vara precis. För de kanske inte var de bästa uppträdarna som jag hade sett i år, men jag var gladast och tyckte det var den roligaste konserten, vilket ju ändå är viktigast. Så trots att det regnade var det en fin timme, där mitt på dagen, i en regnjackeprydd publik. Jag gillade speciellt hur publiken sjöng med överallt, till exempel när sångaren oooh-ar i falsett i en av deras kändaste låtar, Cape Cod Kwassa Kwassa, under flertalet sekunder. Mycket komiskt att då höra en massa folk (inkl mig) som inte riktigt kan sjunga så, men ändå försöker!

Förväntansfull publik bakåt.
Sångaren och den underbara trummisen (kolla bara på hans min) framåt.

Det var en väldigt behaglig konsert där man kunde hoppa i lugn och ro utan alla dessa smärtsamma armbågar och störande moment. Vi stod långt fram, sångaren Ezra hade Wayfarers (trots solbristen) och de spelade alla gamla men även nya låtar. Allt var underbart och jag vill tillbaks.